erikajoyisabella

”Oavsett hur eller varför vi gav oss in i hästvärlden har vi en sak gemensamt. Vi älskar de där fyrbenta luddtrollen mer än vad vi kanske kan förstå är möjligt. Det finns stunder med hästarna då man inser att de är alldeles extra älskvärda. Det är bland annat när…

… en mjuk mule blåser varm luft i ens öra.

… en lurvig vinterpäls fångar upp alla tårar.

… man vänder ryggen till, böjer sig ner och plötsligt känner en försiktigt nyfiken mule i nacken.

… man möter två mörka ögon som ser ut att ha svar på alla frågor i världen.

… ett igenkännande gnägg möter en på morgonen när man öppnar stalldörren och viskande frågar hur ens bästa vän har sovit.

… man öppnar sitt hjärta till en häst och med största säkerhet vet att hemligheten inte kommer att spridas vidare.

… en kärleksfull buff i magen får fjärilarna att fladdra runt på insidan.

… ens hjärta tycks växa så fort man tittar på den häst man har turen att kalla sin egen.

… man går ut i hagen och möts av framåtriktande öron och ivriga steg.

… fartvinden får ögonen att tåras och man bara inte kan sluta le.

… man lägger hela sitt hjärta i hästens hovar för att tillsammans ta sig över det högsta hinder man någonsin har hoppat.

… man lägger händerna mot en solvarm vinterpäls, borrar ner näsan och andas in för att känna en av de bästa dofterna som finns.

… ivriga hovar klapprar mot asfalten och man vet att ytterligare ett äventyr tillsammans med den man tycker allra bäst om väntar.

… man galopperar över en vinteråker och rörelserna får luften att glittra av snö som yr runt.

… alla bekymmer tycks rinna av en så fort man möter den fyrbentas blick.

… man hoppar upp barbacka i bara grimma och vet att man är tryggast i världen.

… man blir varm på hela insidan då man ropar på sin fyrbenta vän och får en blick full av nyfikenhet och välkomnande riktad mot sig.”