2013-02-28
20:30:01
Jag vädjar om hjälp
Nu tänker jag ta upp något som är känsligt för mig i nuläget men måste tas upp för min egen skull och tusentals andra här i Sverige. Det handlar om sjukvården och jag lär skriva ner så mycket som möjligt för att ni ska förstå men jag hoppas ni läser igenom det trots det.
Lördagen den 12/1 skulle jag gå till säng med min pojkvän. Jag drabbas av en yrselatack där jag inte minns vad som hänt under kvällen. Frågar gång på gång vad klockan är, mitt hår är blött för att vi nyss tagit ett bad jag förstår inte varför för jag duschade ju på morgonen säger jag. En värmefläkt är på i rummet jag tror att det regnar ute, den stängs av och jag säger att det slutar regna. Jag kommer själv inte ihåg händelsen men min pojkvän har berättat hur det var och han beskriver det som att jag var helt borta och groggy, för mig är det oroande att jag inte minns det och att det hände över huvudtaget.
Någon dag där efter hade jag sprängande huvudverk som kom och gick och lite yrsel. Så på måndagen ringer jag sjukvårdsrådgivningen och berättar, säger lite om min bakgrund. Mor med MS och lite annat. Hon sa att jag skulle kontakta min vårdcentral hemma för en utredning för att det lät inte normalt. (Jag befann mig då i Södermanland/Stockhom län arbetade som beridare och var hos Jens) Det gjorde jag och fick en tid ca fyra veckor frammåt.
Onsdagen 16/1 svimmar jag när jag packar hö, kände inget annat utan bara svimmade till blev "väckt" och kände mig lite yr men sen var det okej. Jag åker till Jens över helgen för att vila upp mig.
Onsdagen 23/1 svimmar jag igen.
Torsdagen 24/1 skickar jag ett sms till min kollega Jessika att jag mår dåligt och vilar en extra timme och kommer ner till stallet senare. Efter ett tag ringer jag gråtandes med en outhärdlig smärta i mitt bröst som gör det svårt för mig att andas, Jessika kommer uppspringandes och jag faller emot henne. Vi kör såklart till akuten då i Södertälje.
På plats får jag mängder med smärtlindrande och till sist tror dem att jag har en lungsäckinflamation som jag fått då jag arbetade ute ca 13h timmar om dagen och just den veckor var det -20. Helt okej diagnos tänkte jag. Dem kollade såklart hjärtat och om jag hade något annat problem med lungan och det visades inget. Jag får åka hem.
Fredag 25/1 dagen efter alltså, ska jag och Jens gå till säng och då smäller det till igen. Jag kan inte röra mig så ont jag har och börjar hyperventilera då det gjorde så ont att andas. Ambulans tillkallas och jag åker in till Mälarsjukhuset i Eskilstuna, häng på efter säger dem till Jens vi kör lugnt. Jag minns bara när blåljusen drog igång och att bilen for iväg. Där tas jag om hand bra, smärtlindring och tester görs. Inget visas vara fel och en trött doktor vill göra en utredning men får inte då jag är skriver hemma i Skåne. Efter ett antal timmar skickas jag hem då det inte finns plats för mig på sjukhuset.
Lördagen 26/1 Jag har varit på toaletten, stannar till utanför då jag känner hur det högg till i bröstet på mig, står stil ett tag och tar det lugnt. Ska sedan gå därifrån till sovrummet och svimmar. Jens "väcker mig" Jag börjar därefter att hypperventilera och vi försöker få mig att lugna ner mig. Bilen går för tredje dagen mot akuten, rakt in kommer vi då det är så pass akut. Här gör dem samma tester som innan trots dem vet vad jag gjort kommande dagar.
Här blir jag hemskickad igen trots en orolig pojkvän och vi frågar vad vi ska göra. Dem säger att jag får ringa en ambulans om det skulle vara något. (Jag klandrar inte dem på akuten då jag vet att dem bara behandlar det akuta)
Jag åker hem och tar det så väligt lugnt de kommande dagarna. Jag ringer sedan hem till min vårdcentral och berättar att det hänt lite mer och om jag kan få komma till tidigare då det inte är rolgit att gå omkring och inte veta vad som händer med kroppen och denna outhärdliga smärta. Jag får ingen tidigare tid.
Väl i Skåne och hos min läkare, känner jag att han inte lyssnar på mig. Samma tester ska göras för att se om jag haft en lugnsäcks inflamation. Inga misstankar på något annat finns. Jag berättar allt som hänt och efter att han svarat på vissa saker märker man att han inte lyssnar riktigt hundra. Samt när jag äntligen fått tag på mina journaler från mälarsjukhuset läser jag vad dem skrivit, faktan där stämmer inte.
Ni har nyss läst mitt inlägg, jag försöker korta ner det så mycket som möjligt men ni har läst det och i vilken ordning som saker och ting hände. Min doktor påstår att ja svimmningar får man ju om man hyperventilerar och yrsel kan man med få. I min journal stod det: 21 årig kvinna drabbats av svimning EFTER att ha hyperventilerat därav betraktas det som en panik attack. Svimningen kom FÖRE..
Min yrselatack var en hel vecka innan bröstsmärtorna! Den gången där svimningen och hyperventilationen var samtidigt så kom svimningen först och sedan hyperventileringen.
Alltså så har jag inte skapat det själv, det står över allt att man ska söka akut vård om man svimmar utan anledning.
Jag vet inte vad som är fel på mig eller om där är något fel. Jag vet bara hur jag mår och att min smärtgräns i vanliga fall är väldigt hög och att jag inte söker mig till ett sjukhus om jag verkligen inte måste. Lungsäcks inflamation sitter i 3-4 veckor om den är rejäl sa doktorn nu har det gått 6-7 veckor ?
Läkaren sa att jag skulle ta kontakt med honom om jag blev sämre eller hade fortfarande lika ont. Nu när jag i måndags blev mycket sämre ringde jag i tisdags till vårcentralen och berättade. Sköterskan sa att jag hade fått en liten förkylning som henne och att hon inget kunde göra trots att jag gång på gång berättade mina sympthom och att läkaren sagt att jag skulle ta kontakt om något hände. Mina föräldrar sa till mig att ringa jag tog inte beslutet själv, dem gjorde det för att jag var så pass dålig.Väckt dem mitt i natten då jag inte fick någon luft och fick en klökreaktion som man får när man "stryps" jag fick nästan inte upp det som kom utan det stannade i halsen men till slut kom det upp och jag grät och grät. Samtalet avslutdes utan att jag fick hjälp.
Jag ligger fortfarande på utredning men allt går väldigt långsamt och dem tittar efter den här lugnsäcksinflamationen.
Jag påstår inte att något är fel, jag vill bara veta om jag är frisk eller vad som orskar allt detta? Det kanske "bara" är astma. Eftersom så fort jag går ut och andas in kallluften så får jag väldigt ont m.m. Men inget sådant har kommit på tal inget alls. Plus att dem förvränger den riktiga faktan vilket gör mig rädd för om det skulle finnas något fel i min kropp så missar dem de när dem själva hittar på vad som hänt och dem var inte där så sluta säg vad som hände och lyssna på vad som hänt och hjälp mig!
Jag behöver hjäp precis som säkert många utav er därute. Jag är rädd för mig själv, ena dagen mår jag toppen andra svimmar jag eller är allmänt svag och har ont.
Jag vädjar om hjälp, finns det en brydd läkare där ute? Någon som vet om man kan byta vårdcentral eller dyligt?
Hjälp
Kommentarer:
#2:
Melissa
Nu är veckans blogg utsedd! Kika in om det blev just du!! :D
#3:
Anonym
Panikångest?
Svar:
Erika Svensson
#4:
Aina
Hamnade av en tillfällighet på din blogg. Byt vårdcentral. Ge inte upp. Jag påstår inte att de privata vårdcentralerna är bättre, men det kan ju tänkas att de vill behålla sin "kunder" och därför engagerar sig mer i patientens problem.
Svar:
Erika Svensson
Tävlar du i någon gren?
I så fall, när blir din första start för i år? Hoppning/dressyr/fälttävlan?
Svara gärna här: http://moahsvantemark.blogg.se/2013/february/dagens-fraga-2.html#comment
KRAM
#6:
K
Säger som Aina - och gör det direkt, vänta inte!
Kolla med Sophiahemmet (vid Valhallavägen i Sthlm)
Jag tror att bara operationer kostar extra.
Vill tillägga att tyvärr jag har haft panikattacker för länge sedan p.g.a. en annan sjukdom.
Dina symtom liknade mina.
Har fått medicinering och kognitiv terapi ett helt år och jag blev frisk.
Nu äter jag inga mediciner, däremot jag fick lära mig att man behöver inte vara "bäst" hela tiden samt bytte orden:
"Måste" till "jag vill gärna göra"
Lycka till, kram!
Svar:
Erika Svensson
#7:
Amanda Blomkvist
SV; ja, längtar tills min ponny blir frisk! Det är bra med mig, är det bra med dig eller bättre med tanke på inlägget?
MVH AmandaB
Svar:
Erika Svensson
Kommentera inlägget här:
Hej, vilken fin blogg du har!
Tänkte bara säga att jag har Veckans blogg nu på bloggen så om du vill få chans att få fler hundra nya läsare på din blogg så kan du alltid testa och vara med om du vill! :)
http://juliawester.blogg.se/2013/february/idahasttokigbloggse-veckans-blogg.html#comment
Kram, Julia