erikajoyisabella

Jag älskar ju inte Jolly på samma sätt som jag älskar Pierre. Förmodligen lika mycket men det är helt olika typer utav kärlek.

 

Jolly är som en bästa vän, för varje dag och vecka som går får vi ett starkare band mellan oss som gör att vi litar på varandra vi vet var i har varandra. Jolly lyder mig som en hund nästan, och det är dit jag vill komma, inte att han är en så kallad hund. Men att han är dersserad och jag tror han själv kommer tycka det är skönt att få gå fritt sidan om mig, longeras utan lina m.m.

Han och jag har verkligen börjat från noll när det gäller hoppningen och jag tror mycket utav det gör att vi växer tillsammans, vi får förtroendet ihop och vi gör saker tillsammans, han och jag! Vi kommer nå toppen, det kommer vara slitsamt men vi ska bli ett bra ekipage.

När jag kommer är han alltid glad, slår jag mig ner i boxen myser han. Skulle jag skälla på honom stoppar han mulen i armhålan på mig.

Vi känner varandra, och håller på att lära känna varadra, därav kan vi busa och testa varandras gränser för vi vet lite hur vi ska reagera.

Jag älskar Jolly, men på ett sätt som kanske är svårt att förklara. Jag vet bara att det inte är samma sätt som jag älskar min sambo Pierre.

 

Vårt band håller på att byggas och redan nu är det skarp, jag tror attd et är de som kommer ta oss till dem bästa stunderna i våra liv!